Tuper Tario Tros

Folk som känner mig säger ibland saker om mig. Ofta när jag inte är närvarande, för det är oftast då man säger saker om folk. Om man är folk. Och det är dem. Ni.

Så här säger ni: “Jonas, den token, han spelar ju bara Mario dagarna i ända. Ja, det är det enda han gör. Spelar han något annat så är det bara för att få spela Mario sen. Eller före. Sån är han. Vi har listat ut honom, helt klart.”

Jag kanske inte tycker att det där stämmer hela tiden men en sak är säker — det stämmer idag.

Idag spelar jag nämligen Tuper Tario Tros. Det är Mario kan jag avslöja, någon har bara bytt ut första bokstaven i hans namn till en annan bokstav. Och hör här, det är inte en slumpmässigt vald bokstav — utan en med mening. T:et står nämligen för Tetris, det lilla pusselspelet som råkar dela namn med min katt.

Tuper Tario Tros är Mario. Och Tetris. I samma spel.

Sådana fusioner är inte direkt ovanliga i indiespelvärlden. Men hallå där — det här är ju roligt också.

Stackars Mario tvingas alltså tampas med en mycket dåligt byggd plattformsbana med alldeles för långa avstånd mellan plattformarna. Usch, ja, det är tillräckligt för att få den hårdaste kvinna att darra på läppen. Men precis när man känner gråten i halsen så kommer spelet till undsättning och berättar att man kan trycka på space-knappen för att alternera mellan Mario och Tetris. Och då dimper det ner manna från himlen i form av härliga, kantiga block.

Så grejen är att bygga bana nästan precis samtidigt som man spelar den. Och helst snabbt. Skärmen rör sig framåt hela tiden och stressen, vår käre gamle vän och ovän, bits och trilskas nästan precis hela tiden.

Testa Tuper Tario Tros här. Orkar du med första banan så får du spela en boss. Då ska man akta sig för goombas samtidigt som man ska fylla en genomskinlig form med hjälp av Tetris-klossar. Det är riktigt ondskefullt svårt.

Imorgon ska jag inte spela Mario, bara så ni vet. Då ska jag spela något annat.

Chansen är dock stor att jag kommer spela Mario igen. Sen.

Jonas Högberg läxar gärna upp sin omgivning. Oftast för att den behöver läxas upp, men det händer att han gör det bara för att han inte har något bättre för sig.